Aktuellt om klimat

The day
after
tomorrow

Ismassor bryts loss ...

Det är den 31 januari 2002 - I Antarktis bryts en ismassa av Gotlands storlek loss från kontinenten. 

När vi har vinter på norra halvklotet är det sommar på det södra. Under den antarktiska sommaren 2002 (februari/mars) lossnade en gigantisk ismassa (den så kallade Larsen B-shelfen) från det antarktiska istäcket, vilket blev förstasidesstoff i massmedia. En  3200 kvadratkilometer stor isyta (Gotland är 3140 kvadratkilometer), uppbruten i små och stora isberg, började flyta ut i havet. Filmen börjar med denna händelse från verkligheten. En is-shelf är is som flyter på vatten. Ismassorna i is-shelfar hänger samman med glaciärer bakom som ligger på den antarktiska kontinenten. Is-shelfar formas kontinuerligt genom att is från glaciärerna glider ut i havet plus att de byggs på genom nederbörd, och dessa is-shelfar stabiliserar glaciärerna likt en barriär. På grund av Larsen-shelfens plötsliga lossbrytning smälter glaciären bakom i snabbare takt.

Smältvatten rinner in i sprickor i isen som därmed eroderas och blir djupare. Så småningom leder detta till att ismassor bryts loss. Detta kallas att isen kalvar. Hur kunde det hända? I denna del av Antarktis har en regional uppvärmning observerats som är ovanligt kraftig i förhållande till medeluppvärmningen av jorden. Orsakerna bakom är dock oklara och vi måste därför vara försiktiga med att se detta som ett tydligt tecken på klimatförändringar.

I filmen undkommer Prof. Hall knappt och lyckas fly från den sönderbrytande isen. Efter det byts scen till Nordpolen ...

Nästa sida

Som ett kusligt exempel på imitation av naturen föll Larsen B-shelfen i Antarktis i havet i mars 2002, bara några få veckor efter att Emmerich and Nachmanoff hade skrivit klart scenen om kollapsen. "När det hände skämtade vi om att det är bäst att vi börjar filma snart annars blir filmen en domuentär", säger Emmerich.